Våga prata

Som en del av er vet så arbetar jag aktivt för att människor ska våga tala om saker de varit med om, psykisk ohälsa eller vad som helst som tynger ner dom.
Jag har egentligen aldrig varit någon som dolt vad jag varit utsatt för som barn, inte vad min mamma varit utsatt för och inte heller vad mina syskon varit utsatt för.

Som barn och ungdom vill dom gärna att man är tyst, det är dåligt att tala om sånt eftersom du anses konstig m.m vilket gjorde de svårt för mig. Visserligen har jag personligen aldrig brytt mig. Jag har suttit på socialkontoret många timmar, jag har pratat rakt ut med vänner, vänners föräldrar, skolan, ja men inprincip alla. Vet ni vad som hände? Ingenting. Alla skötte sitt egna, ingen brydde sig.
När jag skrev ett blogginlägg om min uppväxt när jag var ca 16 år och talade om att socialtjänsten i Degerfors inte gjorde ett skit för att hjälpa oss. Vet ni vad som hände? Efter en vecka ringde en handläggare upp från Degerfors och frågade om dom kunde hjälpa mig. Ca 2,5 år EFTER vi tog oss fri.
Jag svarade henne med ”Nej jag personligen behöver ingen hjälp, ni svek mig MEN ni kan ju hjälpa mina syskon” hon svarar helt chockad ”nej men de kan vi ju inte göra.”

Publicitet om deras dåliga arbetssätt var alltså vad som krävdes för att dom skulle lyssna. Hjälpte dom mina syskon? Nej inte alls.

För att tala om någonting annat så har jag ju även upplevt våld på andra vis som en del utav er vet. Det är så jävla viktigt att våga prata, att våga säga stopp och jag tror att de hjälper att dela sin historia för andra.

Jag får mycket mail m.m ifrån läsare som känner igen sig och jag blir SÅ GLAD! Inte för att de råkat ut för hemska saker men för att de lättar sitt hjärta. Jag lyssnar gärna och lägger gärna min tid på att hjälpa. Tillsammans är vi starka och man är aldrig ensam!

Gillar

Kommentarer