Lite så här

Postad i: Vardag.

Jag tänkte på en sak, jag är ju alltid ärlig på min blogg och delar med mig utav mitt liv o mina tankar, ibland kanske lite för mycket emot vad man bör göra kanske.. Men jag vill verkligen ha de så ärligt som möjligt. Ni är mina följare men också mina vänner så att säga.

Jag har på senare tid tappat två utav mina bästa vänner, den ena är jag i förvånad över, händer från och till hela tiden.. Den andra är jag extremt besviken på. Ni vet ordspråket att man strö salt i såren. Hon var lite mer utav att köra över mig med en skördetröska, kasta salt över mig och pissa på resterna. Inte ens ett svar på dumheterna. Ja, ni förstår? Jag är inte perfekt, långt ifrån. Jag skyddar min familj och när någon jag haft nära mig pissar på hela familjen och stampar längs resterna så är det byebye. Synd, vi hade kul ihop och har ställt upp mycket på varandra. Vi var bra vänner men Nope, Nope!

Jag har också senaste tiden haft lite möten osv där dom nämnt att dom inte förstår hur jag orkar kämpa och klara mig så bra med tanke på att jag både har kronisk smärta dagligen, lever i trauma och dessutom är ett såkallat maskrosbarn. Japp, de är jag.
Jag tackar min dotter för allt jag gjort senaste åren helt ärligt. Hon har flera gånger bara behövt titta på mig, le eller säga ”mamma love You” för att jag ska ta till den där orken jag ibland känner att jag inte har.
Människor säger att man inte ska behöva ett barn, barnet behöver sin förälder. Jag håller med, jag gör verkligen de men jag är i behov utav min dotter. Hon påminner mig om att hålla fantasi, mod och ork uppe. Hon är en så fantastisk tjej, verkligen. Hon är så snäll emot djur, barn och andra människor. Hon är godhjärtad från födsel, tröstar ifall någon är ledsen och smyger omkring för att inte väcka någon som vilar.

Min dotter, min Léah är den mest fantastiska lilla tjej jag träffat. Så stark, så fin, så min. Hon visar verkligen glädjen i livet, spelar ingen roll vad vi gör så länge hon får göra någonting.
Vi går upp ihop, vi äter, leker, bakar, myser, ser film, borstar tänder och sover ihop. Hon är ljuset i mitt liv och gör mina dagar fantastiska även fast vi ibland får tjafsa lite ifall hon är på ett ”testa mamma min två-års trots humör.”

Ville väl mest bara glida in och skriva lite, skriva vad jag känner eller sådär så vi kan skriva ett öppet kapitel om lite allt möjligt.

  • Postad i: Vardag.

Gillar

Kommentarer

feliciarosenborg
feliciarosenborg,