Inre styrka.

Postad i: Deep shit, Vardag.

Ibland förstår jag inte riktigt vad inre styrka är.
Är det att orka gå upp på morgonen?
Är det att kunna somna?
Är det att kunna se människor?
Är det att besöka platser?
Är det att försöka hålla känslor borta?
Är det att försöka hålla huvudet högt när alla bara ser ner på en?

Jag vet inte. Jag har i hela mitt liv fått kämpa för någonting. Komma hem från skolan och vara rädd att mamma mådde dåligt eller att hon var skadad på ett eller annat sätt, se mina syskon få stryk eller att dom drack alkohol. Jag pluggade många dagar i skolan och jag var väldigt bakis vissa dagar. När mamma och bröderna la sig så fick jag ofta sitta upp på nätterna och dricka. Jag har fått sett alkoholens onda sida och jag tycker inte de är kul att dricka alkohol, jag finner inget skoj med det och jag hatar när människor är fulla.. Folk blir riktiga svin. Har suttit på soc samtal sen första klass och blivit mutad med choklad o glass men jag har alltid hållit käften.. Varför? Jo för att skydda den som skada oss i hemmet..
Jag har sett poliser vandra ut o in i huset av olika anledningar, sett bedrägerier, stölder och allmän idioti sen barn.

När man slapp det problemet så lättade en 100 kilo från axlarna och jag hittade vänner, en kille och allt blev så sjukt bra. Jag var äntligen hög på livet (alltså överlycklig). Allting gick åt helvete med skolan, killen, vänner, brorson och allting började äta på mig. I vanliga fall hade jag plockat upp flaskan och sedan hade alla dom människorna varit glömda efter en vecka eller två men jag tänkte " jag behöver inte alkohol för jag kan klara mig as bra ändå."
Så jag sket i det och testade min egen väg.
Jag såg ingen glädje en enda dag och började bara må sämre o sämre men jag tänkte, det är bara en period. Efter 1,5 år av bara en trasig själ så fanns ingenting och här sitter jag idag. Skriver om saker jag aldrig någonsin skulle vilja nämna för någon eftersom jag vet hur det är att bli dömd innan någon ens vet vad man heter.

Jag skiter i vad människor tycker och tänker om mig men alla som har något emot mig har en tendens att gå på min familj. Skada dom psykisk. Jag ler ganska ofta för att dölja allt som är trasigt i mig men det går inte längre.

Det jag ska göra är att "träna" men jag tror fan inte att någon vet vad träna innebär. Många tycker att det är jobbigt att träna på gym osv.. Men snälla, sätt dig i min sits och träna på att gå ut genom dörren.

Jag måste försöka hitta ett sätt att komma överens med djävulen i mig själv. Ett sätt som gör att vi kan leva sida vid sida men ändå ge mig glädje. Så hur ska du ha de djävulen? Du väntar på att jag ska ge upp men inte ens om jag bor hemma tills jag är 45 så kommer jag ge upp!

- godnatt

Gillar

Kommentarer